23 maj 2025 publicerade Lennart Weiss på Bostadspolitik.se en ledare som till stor behandlade tomträttsfrågan. Texten anknyter till ett seminarium 21 maj och Bopolpodden 19 maj (se nedan).
ETT PERVERST SYSTEM
”Systemet med regelbundna uppräkningar [av tomträttsavgälden] vart 10:e eller 20:e år ger helt orimliga effekter på tomträttshavarnas villkor och borde ha skrotats för länge sedan. Tomträttsinstitutet inbringar dock årligen cirka 1,6 miljarder kronor till Stockholm. En sån kassako gör man sig inte av med hursomhelst. Således ställs den som vill friköpa sin markplätt inför helt orimliga förslag där marken nuvärdesberäknas med den byggnad som idag står på marken, trots att marken hade ett helt annat marknadsvärde när den uppläts och skulle ha ett helt annat värde om den byggnad som ägaren bekostar inte stod där.
Med varje rimlig måttstock är systemet helt perverst.”
Här finns hela texten.
19 maj 2025 framträdde Tomträttsuppropets tidigare ordförande Claes Kjellandet i Bopolpodden som publiceras på Bostadspolitik.se under rubriken Jag skulle själv inte köpa på tomträtt en gång till.
EN TOKLAGSTIFTNING
En lång period med låg inflation och låga räntor pressade upp markvärdena, vilket ledde till kraftiga avgäldshöjningar som slog hårt mot bostadsrättsföreningarna.
Claes Kjellander:
”Hur ska en styrelse, som mest består av lekmän, kunna hantera så här stora osäkra kostnader? Det går inte att göra långsiktiga ekonomiska planer under sådana här förhållanden. Det visar också vilken toklagstiftning det är när man lägger på domstolarna att bestämma vad räntan ska vara. Det är kanske inte deras primära kompetens.”
Kjellander vill se en statlig utredning som tar ett helhetsgrepp om tomträttsfrågan, gärna utifrån den rapport som tagits fram av analysföretaget Evidens på uppdrag av Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen (se nedan).
”Rapporten pekar på behovet av att klargöra vad som är en rimlig avkastning, hur tomträttsavgälder ska beräknas och vilka principer som ska gälla vid friköp.
På frågan om tomträtt kan vara ett verktyg för att gynna nyproduktion är Kjellander tydlig:
– Det är att lura sig själv. Min förening byggdes på 70-talet. Det kostade 25 miljoner att köpa marken då – men fram till 2030 kommer vi ha betalat 200 miljoner i avgälder. Det kanske gynnade byggherren och staden kortsiktigt, men knappast de boende.”
Här finns podden att lyssna på och att läsa i sammanfattning.
Två dagar senare, 21 maj, höll Bostadspolitik.se och Fastighetsägarna Stockholm ett seminarium om tomträtt med mera. Fastighetstidningen sammanfattar.
23 maj togs ämnet upp på nytt i en ledare av Lennart Weiss på Bostadspolitik.se (se ovan).
28 april 2025 publicerade Dagens industri (di.se/debatt) en debattartikel med utgångspunkt i HD-domen i Smyrnamålet (se nedan). Bakom artikeln – Domen löser inte alla problem med tomträtten – stod tunga företrädare för Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen.
EN STATLIG UTREDNING OM TOMTRÄTT
Domen i Smyrnamålet är viktig och utfallet glädjande, skriver debattörerna. Förutom lägre ränta ”är det positivt att rättsläget nu tydliggjorts och att HD framhåller huvudsyftet med tomträttslagstiftningen. Domstolen skriver att en skälighetsbedömning ska göras vid bestämmandet av tomträttsavgälden, där också konsekvenserna för de boende ingår. [–]
Men domen löser inte alla problem och det är angeläget att politiken tar vid. [–]
Vi behöver ett nytt system för att öka förutsägbarheten och minska tvisterna om omprövning av tomträttsavgälden. Regeringen behöver tillsätta en statlig utredning med uppdrag att ta fram en utvecklad modell som bland annat ger svar på frågorna:
24 april 2025 meddelade Högsta domstolens sitt avgörande i tvisten mellan brf Smyrna och Statens fastighetsverk (SFV). HD instämmer i huvudsak med Smyrnas resonemang.
AVGÄLDSRÄNTAN SÄNKS TILL 1,75 PROCENT
Avgäldsräntan sänks från 3 procent till 1,75 procent. Det innebär att föreningens kostnadsökning stannar vid 53 procent för perioden 2021–31, vilket är mindre än en tredjedel av det SFV begärde.
HD betonar också den bostadssociala aspekten av systemet med tomträtt: ”Vid tomträttsupplåtelse för bostadsändamål ska skälighetsbedömningen ta sin utgångspunkt i huvudsyftet med lagstiftningen, nämligen att främja en från samhällelig synpunkt önskvärd utveckling av bostadsförhållandena [–].
I Dagens Nyheter (24 april; i papperstidningen 25 april) uttalar sig Heresh Zaremand i Smyrnas styrelse:
– Det är jätteskönt att vi vinner och att SFV behöver ersätta oss för rättegångskostnader. Det markerar att de varit fel ute i alla de här åren.
Även Claes Kjellander, Tomträttsuppropets tidigare ordförande, uttalar sig:
– Det är en otroligt viktig sak för boende i tomträttsföreningar. Det ger en ökad känsla av trygghet.
Men han påpekar att det trots allt återstår många oklarheter:
– Nu måste riksdag och regering ta tag i den här frågan så att det blir en vettig lagstiftning kring hur avgälderna fastställs och hur friköpsmöjligheterna ska se ut.
Här hittar du Högsta domstolens dom i sin helhet.
25 mars 2025 publicerade nätupplagan av Fastighetstidningen en artikel om ett göteborgskt förslag till ny modell för friköp av tomträtt för flerbostadshus.
ETT KOSTNADSMONSTER
Förslaget behandlades i Exploateringsnämnden i Göteborg 24 mars och innebär att priset vid friköp ska sättas till 50 procent av marktaxeringsvärdet. Bakom förslaget står Demokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.
Ärendet blev dock bordlagt, och frågan kommer att tas upp på nytt 22 april.
”Anders G Johansson, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR, hade förstås hoppats på ett beslut i frågan, men får nu ge sig till tåls ytterligare en månad:
– Tomträttsinstitutionen har utvecklats till ett okontrollerbart kostnadsmonster för många göteborgare. Därför är det positivt att frågan nu äntligen lyfts politiskt. Förhoppningen är att det leder till reformer som gör både avgälder och friköpspriser rimliga. Om inte, är jag övertygad om att detta kommer att bli en av de största frågorna i nästa års valrörelse [–].”
20 mars 2025 skickade styrelsen för Tomträttsuppropet ett brev till ledamöterna i Stockholms kommunfullmäktige.
KOMMUNAL FINGERFÄRDIGHET
År 2017 fattade Stockholms stad ett beslut som kom att drabba bostadsrättsföreningar på stadens mark med kostnadsökningar på 150–200 procent. Staden skulle räkna ut tomträttsavgälder på ett nytt sätt. Beslutet innebar fördubbling av de markvärden som avgälderna grundas på.
Detta borde betraktas som helt ändrade avtalsvillkor, inte enbart som en normal kostnadsjustering (en avgäldsreglering) som lagen föreskriver vart tionde år.
Majoriteten av bostadsrättsföreningarna på stadens mark har känt sig tvingade att acceptera de nya villkoren. I början mars 2025 var det endast sju föreningar som hade vägrat att skriva på nya avtal och väntade på domstolsavgörande.
”Det här ska inte tolkas som att bara sju föreningar år missnöjda med de nya avgälderna och resten nöjda.
Det ska tolkas som att alla känner sig maktlösa.”
Ett sådant här exempel på kommunal fingerfärdighet bör betraktas som rent maktmissbruk.
Här finns hela brevet att läsa.
22 december 2024 publicerade Svenska Dagbladet på nätet ett debattinlägg av Tomträttsuppropets ordförande Claes Kjellander. Det handlar om ett förmånligt tomtköp av Handelshögskolan i Stockholm. Säljare är Stockholms stad. 23 december inflöt inlägget i papperstidningen
LIKA VILLKOR VID TOMTKÖP
Sedan 100 år bedriver Handelshögskolan sin undervisning i det vackra huset på Sveavägen i centrala Stockholm. Skolan disponerar marken med tomträtt och betalar tomträttsavgäld till Stockholms stad – precis som en rad bostadsrättsföreningar.
”Handelshögskolans avgäld har sedan år 1924 varit 100 kr – om året. Med en avtalsperiod på 100 år blir 10 000 kr totalt för det senaste seklet.
Nu har avtalet gått ut och skulle alltså skrivas om till dagens kostnadsnivåer. Men då har skolan i stället kommit överens med staden om att köpa marken.
Marken har ett taxeringsvärde på 320 miljoner kr (enligt Dagens Industri 2024-12-02). Men försäljningspriset är 77,5 miljoner, det vill säga cirka 24 procent av taxeringsvärdet. [–]
Stockholmare har rätt till likabehandling.
Ingen missunnar Handelshögskolan en god affär. [–]
Men vi förväntar oss nu att staden behandlar en förmögen privat institution och de boende i staden på samma sätt. Handelshögskolans villkor måste även vara de boendes villkor.”
Här kan du läsa debattinlägget i sin helhet.
13 december 2024 framfördes krav på modernisering av tomträtts-systemet. Bakom kravet står Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen. Kraven framförs i en debattartikel och i ett press-meddelande. Utgångspunkten är en nyskriven rapport.
FRÅN BOSTADSSOCIAL REFORM
TILL EKONOMISK RÄVSAX
”Kostnadsökningar på 300–400 procent, återkommande rättstvister och otydliga regler som leder till ineffektiva friköpsprocesser. Det är slutsatsen av en granskning av systemet med tomträtter som Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen låtit ta fram. Nu krävs en reformering av tomträttsystemet.” Så står det i press-meddelandet.
I debattartikeln läser vi:
”Problemet är att tomträttens regelverk saknar tydlig vägledning för hur marken ska värderas och vilken avkastning som kan anses vara rimlig.
Resultatet ser vi i dag i form av chockhöjda markhyror, godtyckliga beslut och stor osäkerhet för berörda hushåll och fastighetsägare. En osäkerhet som lett till att markhyrans storlek ofta får avgöras genom kostsamma och utdragna rättsliga processer, som den mellan bostadsrättsföreningen Smyrna och Statens fastighetsverk som avgörs i Högsta domstolen under nästa år. [–]
Trots att tomträttens inneboende problem har lyfts i flera statliga utredningar, och Högsta domstolen pekat på behovet av en moderniserad lagstiftning, är modellen i dag oförändrad. Det är hög tid att utreda frågan på nytt.”
Bakom rapporten står analysföretaget Evidens som pekar på tre stora problem:
• Kraftiga och oförutsebara kostnadsökningar
• Otydliga regler för hur tomrättsavgälden ska beräknas
• Friköp är endast en möjlighet för få
Slutsatsen av rapporten är att det nuvarande tomträttsystemet inte bara är föråldrat. Systemet hämmar också möjligheten att utveckla våra städer för boende och näringsliv.
Här kan du läsa debattartikeln,
här kan du läsa pressmeddelandet,
och här kan du läsa Evidens rapport.
2 december 2024 skrev Lovisa Herold i Dagens Nyheter om den göteborgska bostadsrättsföreningen Masthugget som 2025 får sin tomträttsavgäld höjd med närmare 700 procent.
9 december skrev Johan Hellekant om Masthugget i Svenska Dagbladet. Först med nyheten var tidningen Fastighetsnytt.
EN GIGANTISK HÖJNING
Masthugget är Sveriges största bostadsrättsförening med drygt 1 200 lägenheter och flera lokaler för uthyrning. Föreningen vägrar att gå med på den höjning som kommunen begär, och nu väntar avgörande inför domstol. Föreningens ordförande Thomas Ahlstrand menar att höjningen är oskälig. ”Men det är också så att värderingen av fastigheten är felaktig”, säger han till Dagens Nyheter.
Höjningen av tomträttsavgälden måste tids nog läggas på månadsavgifterna, vilket gör boendet betydligt dyrare. Masthuggets styrelse bedömer att avgiften för de boende skulle behöva höjas med upp till 50 procent om Göteborgs stad får rätt.
I Svenska Dagbladet intervjuas Claes Kjellander, Tomträttsuppropets ordförande, som berättar att hans egen förening, Brf Hamnvakten på Södermalm, år 2019 accepterade ett nytt tioårigt tomträttsavtal.
”För oss har avgälden ökat från 5,4 miljoner till 12,2 miljoner kronor, säger han.
Utslaget per lägenhet blir det lite över 31 000 kronor om året i genomsnitt.
[–]
För Brf Masthugget där många lägenheter är mindre, skulle det bli över 21 000 kronor.”
1 september 2024 publicerade Eva Nordström (HSB Stockholm),
Anna Waxin (Fastighetsägarna Stockholm), Ulrika Blomqvist (Bostadsrätterna) och Lars-Olof Pettersson (Riksbyggens Stockholm)
ett inlägg på Svenska Dagbladets debattsida. Rubriken löd
FASA UT STOCKHOLMS TOMTRÄTTER
”Som företrädare för en majoritet av stadens invånare boende i tomträtt uppskattar vi [–] oppositionsborgarrådet Dennis Wedins (M) motion om att utreda alternativa sätt att friköpa tomträtter. Ett förslag som vi fullt ut står bakom – något vi även uppmanar majoriteten i stadshuset att göra [–]
En ändamålsenlig lösning skulle vara att ge tomträttsinnehavare rätt att förvärva marken till i förväg fastställda priser, och möjliggöra en alternativ betalningsmodell. På så vis skulle staden kunna minska
sin nuvarande skuldsättning på över 70 miljarder, samtidigt som bostadsrättsföreningar får rimliga förutsättningar för kostnadskontroll och framtida fastighetsunderhåll.”
5 september publicerade Svenska Dagbladets debattsida en replik av Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro och docent i fastighetsekonomi:
SUBVENTIONERA INTE NÅGRA FÅ HUSHÅLL
”Det finns inga starka skäl för kommuner att äga mark. Tomträtten är ett förlegat system. [–]
I takt med att vi blivit både fler och rikare har både bostadspriser och markpriser stigit. I takt med stigande markpriser stiger också tomt-rättsavgälder, även om de i väldigt hög grad är subventionerade. [–]
Det offentliga bör sträva efter att sälja mark som upplåts med tomträtt. Men det måste göras marknadsmässigt för att säkerställa att alla medborgare likabehandlas. Vi kan inte ge kraftiga subventioner åt några få hushåll som köpt lägenheter och småhus med tomträtt.”
10 september återkom de fyra ursprungliga debattörerna med en slutreplik på svd.se
TOMTRÄTTEN INTE LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR
”Till skillnad mot vad Kopsch skriver, kan vi intyga att bostadsrättsinnehavare i tomträtt inte upplever sig subventionerade, snarare motsatsen. Påståendet att avgälden är subventionerad bygger dessutom på antagandet att stadens beräkning är korrekt, när både avgäldsunderlaget och räntan i själva verket är missvisande. [–]
Tomträtten innebär enligt oss att ’några få’ står som förlorare, till fördel för det allmänna. Sannolikt inser många bostadsrättsföreningar att de borde friköpt marken redan på 80-talet. Men att vara efterklok löser inte heller upp några knutar.
Det kan dock en kommunal utredning göra, som uppriktigt undersöker alternativa och pragmatiska sätt att friköpa marken på ett sätt där stadens tillgångar säkras, och bostadsrättsföreningars tomträtt på sikt fasas ut. Det är precis vad Dennis Wedins (M) motion handlar om.”
27 april 2024 lämnade Tomträttsuppropets styrelse ett remissvar till Stockholms kommunfullmäktige om Dennis Wedins (M) motion att låta utreda friköp av tomträtter enligt en ”hyrköpsmodell”.
Tomträttsuppropets styrelse ställer sig helt och fullt bakom motionärens förslag.
ETT OUPPSÄGBART OCH OÖVERBLICKBART AVTAL
Vi citerar ur remissvaret:
”Problemet bostadsrättsföreningarnas styrelser ställs inför är att föreningarna har ett avtal som är både ouppsägbart och oöverblickbart. Det finns inget förutbestämt sätt att avsluta avtalet och det finns inte heller möjlighet att förutse vad kostnaderna för framtida tomträttsavgälder kommer att bli.
Ett sätt att lösa detta problem skulle vara att ge bostadsrättsföreningarna rätt att förvärva marken till i förväg fastställda priser. För föreningarna skulle det innebära det att de får kontroll på sina framtida kostnader och kan planera för sitt underhåll och avgiftsuttag från sina medlemmar. För staden innebär det att köpeskillingarna kan minska stadens skuldsättning alternativt skapa resurser för stadens övriga verksamheter eller placeras så att staden också i framtiden får fortsatt god avkastning på kapitalet. För både staden och föreningarna medför det att man får välskötta bostadsrättsföreningar till gagn för både staden och den femtedel av stadens medborgare som bor på tomträtt.”
Tomträttsuppropet lämnar också ett konkret förslag till friköpsmodell.
Här finns hela remissvaret.
13 april 2024 publicerade även tidningen Mitt i en artikel med utgångspunkt i brevet från brf Liljeholmsberget till Riksdagen och Stockholms kommunfullmäktige.
ETT ENSIDIGT VAL FRÅN KOMMUNENS SIDA
En huvudpunkt i artikeln utgörs av två nya JM-byggda bostadsrättsföreningar med tomträtt i Stockholm. Tomträtt innebär ”att föreningens gemensamma belåning blir betydligt lägre", skriver JM på sin hemsida.
Mitt i:s frågor har besvarats skriftligt av JM som bland annat slår fast att ”tomträtt är ett ensidigt val från kommunens sida”.
Om den lägre belåningen skriver JM:
”Det innebär att föreningen inte är lika känslig för ökade räntekostnader som hade varit fallet om de i stället ägde sin fastighet. Detta väger upp eventuell risk i ökade avgäldskostnader.”
Här hittar du hela artikeln.
12 april 2024 publicerade Dagens Industri (di.se) tre artiklar
med utgångspunkt från ett brev till Riksdagen och Stockholms kommunfullmäktige från brf Liljeholmsberget, undertecknat av nuvarande och fyra tidigare ordförande, Angående en skuldfälla i presentförpackning (se nedan).
VAD MARKNADEN ÄR BEREDD ATT BETALA
Artiklarna handlar framför allt om två nybyggda bostadsrättsföreningar med tomträtt i Liljeholmen i Stockholm. Men lägenheterna prissätts av byggherren JM som om marken vore friköpt. Inte heller avgifterna är lägre – trots att lånen är mindre till följd av att marken inte är friköpt.
JM Bostads affärsenhetschef Pär Vennerström får frågan om det inte konstigt att pris och avgift är desamma på bostäder på ägd mark och bostäder på hyrd mark?
”Nej, vi utgår från vad marknaden är beredd att betala.”
Affären borde rimligtvis vara mer fördelaktig för er om ni säljer bostäder till samma pris utan att ha köpt loss marken?
”Det kan stämma i det fall en tomträtt upplåts direkt av staden, men i det fallet som avses här så har vi köpt tomträtten av en privat fastighetsägare och betalat det som krävs för att få ihop vår kalkyl, så jag skulle inte säga att vår förtjänst är större på den här affären än andra.”
I en anslutande artikel uttalar sig Swedbanks och Sparbankernas privatekonom Arturo Arques:
”Bostäder på tomträtt är en osäkerhetsfaktor som i min värld borde innebära en tydlig rabatt. [–] Man ska inte behöva vara ekonom och jurist för att förstå. Bostadsrätter ska alla kunna köpa som är läskunniga,
och då måste man kunna lita på systemet och regelverket. [–]
Tomträttsavgiften är en kostnad som du inte kan påverka i praktiken och som är otroligt svår att förutse i förväg.”
18 mars 2024 skrev nuvarande och fyra tidigare ordförande i
brf Liljeholmsberget ett brev till Riksdagens och Stockholms kommunfullmäktiges ledamöter. Vi citerar ur brevet.
EN SKULDFÄLLA I PRESENTFÖRPACKNING
”Om en bostadsrättsförening har ingått ett tomträttsavtal, är föreningen fast. Den starkare parten kan egenmäktigt förändra villkoren. Frågan om skälighet kan inte prövas rättsligt.
Vi känner oss grundlurade [–]
Vi kräver en väg bort från oskäliga tomträttsavgälder och vi kräver möjligheter att få köpa våra tomter till ett pris som är rimliga för bostadsrättsföreningarna och godtagbara för långivande banker.”
Här finns hela brevet att läsa.
12 december 2023 rapporterade webbtidningen Altinget att brf Smyrna i Stockholm hade nått framgång i sin överklagan av Mark- och miljööverdomstolens dom om tomträttsavgäld. Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd.
HD GER PRÖVNINGSTILLSTÅND
Det överklagade beslutet fattades i Mark- och miljööverdomstolen (hovrätten) och innebar en höjning av tomträttsavgälden från 1,9 miljoner kr till 5 miljoner, det vill säga en ökning med 163 procent. Tomten ägs av staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk.
Frågan om avgäldens beräkning kommer alltså att avgöras av HD.
Altingets artikel hittar du här.
Brf Smyrnas syn på avgäldsfrågan har tidigare framförts i en debattartikel,
se nedan.
1 september 2023 kunde Dagens Nyheter med flera nyhetsmedier berätta att även en kulturinstitution som Filminstitutet fallit offer för en skenande tomträttsavgäld som debiteras av Statens Fastighetsverk.
VÄGRADE BETALA FEMDUBBEL HYRA
”Från 2,9 miljoner till 15,3 miljoner kronor. Det är den årliga hyreshöjningen som Statens Fastighetsverk aviserat Filminstitutet. [–]
När Filminstitutet inte godkände de nya kraven så stämde Fastighetsverket Filminstitutet i vintras. Nu ligger ärendet och väntar hos Mark- och miljödomstolen.”
Här hittar du hela artikeln.
26 oktober berättade Dagens Nyheter att parterna hade kommit överens. Avgälden blir 8 miljoner kr i femton år.
18 juli 2023 publicerades på Svenska Dagbladets debattsida en artikel av företrädare för brf Smyrna. Föreningen finns i Stockholm och har fått sin tomträttsavgäld ökad med 163 procent – en ökning som har fastställts i Mark- och miljööverdomstolen och därefter överklagats till Högsta domstolen. Markägare i det här fallet är dock inte staden utan Statens fastighetsverk.
Vi citerar ur artikeln:
”SYSTEMET FÖR TOMTRÄTTER ÄR HELT KLART FÖRLEGAT”
”Det kan också konstateras att i takt med att marken har blivit så pass dyr byggs numera nästan inga nya bostadsrättshus med tomträtt. Det ursprungliga syftet med tomträtterna uppfylls alltså just nu inte – i stället har de befintliga tomträtterna blivit enbart en inkomstkälla för kommunerna och staten.
Systemet för tomträtter är helt klart förlegat och följer inte längre lagstiftarens intentioner. [–]
Det som behövs är ett nationellt, förutsägbart system för tomträttsavgälder. Ett sådant system bör innehålla dels en princip för hur bostadssocial hänsyn ska tas när tomträttsavgälder sätts för bostadshus, dels en mekanism som jämnar ut kraftig markvärdesstegring över tid. [–]
Vår fråga till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson är följande:
Är regeringen beredd att ta initiativ till ett nationellt, förutsägbart system för tomträttsavgälder?”
Hela artikeln kan läsas här.
29 maj var det debatt i Stockholms kommunfullmäktige med anledning av Johan Nilssons (M) motion om ”tak i tomträttsavgälden för flerbostadshus och småhus”. Många ledamöter kände sig manade att tala. Debatten varade närmare en timme.
FULLMÄKTIGEDEBATT OM TAK FÖR AVGÄLDER
Debatten finns här att lyssna på i efterhand.
Som bakgrund finns här även Johan Nilssons motion och det remissvar
som lämnades av styrelsen för Tomträttsuppropet.
8 maj publicerades på webbsajten Bostadspolitik.se en artikel och en podd, där Bostadsrätternas Ulrika Blomqvist sammanfattar situationen för bostadsrätter med tomträtt:
”TOMTRÄTTEN ÄR EN RÄVSAX
FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR”
Ulrika Blomqvist säger vidare:
– Hela systemet behöver ses över. Det skapades 1908, på 50-talet gjordes vissa justeringar och för drygt tio år sedan kom en utredning som det inte har hänt något med. Det här är ett system som uppfattas som orättvist och oförutsägbart och man borde tillsätta en utredning som ser över hela systemet från grunden.
Även Lennart Weiss kommer till tals. Han är chefredaktör och ansvarig utgivare för Bostadspolitik.se, tillika kommersiell direktör vid Veidekke:
– Ur ett politiskt perspektiv är det intressant att konstatera att oavsett vem som sitter på makten i Stockholm så har de en tendens att försvara systemet, vilket beror på att det innebär oerhörda intäkter till Stockholms stad. Socialdemokraterna, som i andra sammanhang alltid är emot marknadsprissättning, tycker om det i det här fallet, när det gynnar stadens kassakista.
– Staten borde gå in, ta kommunerna i örat och skapa en ordning som är rimlig, sett ur det allmänna rättsmedvetandet – dagens ordning är inte det.
Här hittar du både artikel och podd.
4 maj 2023 skrev styrelsen för Tomträttsuppropet ett brev till ledamöterna i Stockholms kommunfullmäktige och de bostadspolitiska talespersonerna i Sveriges riksdag.
HUR SKA EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING PLANERA?
Domar i Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen väcker frågor och oro för boende i bostadsrätter med tomträtt:
Lagstiftningen är svårtolkad och medför stor osäkerhet om framtida boendekostnader. ”Det är också orimligt att ha en lagstiftning som inte klargör hur man kan upplösa ett tomträttsavtal och ge de boende rätt till ägande av sin mark.”
Stockholms stad måste bland annat klargöra hur staden kommer att fastställa tomträttsavgälderna vid nästa omreglering och om staden kommer att införa en begränsningsregel för ökningarna.
Riksdagen måste ta fram lagstiftning som gör det möjligt att långsiktigt beräkna framtida tomträttsavgälder och avsluta tomträttsavtalen genom friköp av marken.
Hela brevet kan läsas här i reviderad version; en felaktig siffra har korrigerats.
LILJEHOLMSBERGET ÖVERKLAGAR
23 mars kom domen i Mark- och miljödomstolen i Nacka:
Brf Liljeholmsbergets begäran om oförändrad tomträttsavgäld avslogs. Domstolen fastställde Stockholms stads krav på en höjning från drygt 1,6 miljoner årligen till närmare 4,3 miljoner.
3 april beslutade föreningen att överklaga domen till högre instans.
Därefter har föreningen begärt att överklagandet ska läggas vilande, vilket Mark- och miljööverdomstolen har bifallit. Anledningen till denna begäran är att en liknande tvist (gällande brf Smyrna) har överklagats och väntar på prövningstillstånd hos Högsta domstolen.
21 mars 2023 publicerades webbtidningen Altinget en debattartikel av ledande företrädare för Bostadsrätterna, Fastighetsägarna Stockholm, HSB Stockholm och Riksbyggen intresseförening i Stockholm. Vi citerar ur artikeln.
STADENS VILLKOR OMÖJLIGGÖR MARKKÖP
”Det var många av Stockholms bostadsrättshavare som fick upp hoppet när staden beslutade att utreda friköpsvillkoren för tomträttsmark. Beslutet välkomnades även av oss, Stockholms fyra största bostadsorganisationer, som tillsammans företräder en stor majoritet av stadens över 1 600 tomträttsföreningar. [–]
När utredningen presenterades för drygt ett år sedan var den en besvikelse. [–]
Av nära 500 inkomna friköpsanmälningar under 2022 har endast en bostadsrättsförening lyckats genomföra ett friköp. [–]
Så varför friköper inte fler föreningar marken? För att avgäldsnivån är så pass låg att ett friköp inte lönar sig, enligt Exploateringskontoret. Vi delar inte den analysen, utan vill [–] presentera en annan teori: för att stadens villkor gör det omöjligt att genomföra ett friköp.”
Hela artikeln kan läsas här.
30 mars publicerades en replik från Jan Valeskog (S), stadsbyggnadsborgarråd Stockholm stad, och Anders Österberg (S), ordförande exploateringsnämnden.
20 mars 2023 publicerade webbtidningen Mitt i en artikel om stadens tvister med brf Liljeholmsberget och ytterligare sju bostadsrättsföreningar om de kraftigt höjda tomträttsavgälderna. I pappersversion kunde artikeln läsas redan 17 mars.
BRF:ER GÖR UPPROR MOT MARKHYRORNA
"Åtta bostadsrättsföreningar har stämts av Stockholms stad, för att de inte skrivit på sina avtal om kraftigt höjda markhyror. Brf Liljeholmsberget är en av dem. Många miljoner står på spel för föreningen, som fått en höjning på 162 procent."
Hela artikeln kan läsas här.
11 februari 2023 skrev brf Liljeholmsberget ett brev till ledamöterna i Stockholms kommunfullmäktige. Brevet var undertecknat av föreningens ordförande Erik Fahlén, även ledamot i Tomträttsuppropets styrelse.
TOMTRÄTT HAR BLIVIT OMODERNT
Staden har stämt brf Liljeholmsberget som vägrat att acceptera höjd tomträttsavgäld; parterna möttes 22 februari i Mark- och miljödomstolen i Nacka. Men brevet handlar om mycket mer än olika uppfattningar om avgiftsnivåer.
"Tomträttsavgäldens utveckling ligger helt utanför vår förenings kontroll. Avgälden bestäms av staden utan förhandling, och det finns ingen begränsningsregel för ökningen. Därmed är det i praktiken inte möjligt att ansvarsfullt förvalta föreningen. [–]
Stadens tillgångar, däribland tomtmark, ska ge så hög avkastning som möjligt till stadens invånare. Detta budskap uttalas av ansvariga politiker och förmedlas av stadens tjänstemän, och det kan låta helt rimligt. Men tomträttsavgälder på nuvarande nivåer ger oönskade sociala effekter.
Tomträtt har i dag blivit omodernt. [–]
Därför bör staden avveckla systemet med tomträtter under värdiga former. Det gäller ekonomi och boende för en femtedel av valmanskåren.
Beslutsmakten ligger hos kommunfullmäktige i Stockholms stad."
Här finns brevet i sin helhet.
10 februari 2023 skrev Claes Kjellander ett brev med anledning av meningsutbytet i Stockholms kommunfullmäktige 30 januari. Mottagare var Jan Valeskog (S). Övriga fullmäktigeledamöter fick också ta del av brevet. Kjellander är ordförande i brf Hamnvakten och i Tomträttsuppropet.
EN FRUKTANSVÄRT DÅLIG AFFÄR FÖR OSS BOENDE
"Du säger också att avgälderna är extremt låga och att alla vill bo på tomträtt. Jag ser på min egen förening, byggd av HSB i omkring 1980/81. Värdet på marken var då 22–23 mkr. Med nuvarande tomträttsavtal som löper fram till 2030 kommer vi att ha betalt 10 gånger så mycket, ca 200 mkr, i avgälder och vi ser inget stopp på höjningarna. Kanske har vi olika definition på vad som är billigt och en bra affär men för mig är det uppenbart att de i HSB som gjorde denna affär med kommunen gjorde en fruktansvärt dålig affär för oss boende i föreningen."
Här kan du läsa brevet i sin helhet.
30 januari 2023 var det i Stockholms kommunfullmäktige ett meningsutbyte om situationen för stadens bostadsrättsföreningar. Deltagare var André Nilsson (L) och Jan Valeskog (S).
DEBATTEN MELLAN NILSSON OCH VALESKOG
finns här att lyssna på i efterhand.